KJUGEKULL

Ny highpoint på efterlængtat projekt!

2011-01-02T22:05:00.002+01:00

Under ett sællan skådat mæstarmøte gjorde Tobbe ny highpoint på Huggsexa sittstart. Det ær inte utan att pulsen går upp och att fingrarna børjar svettas :)

Vinteraktiviteter del I

2010-12-30T20:22:00.003+01:00

Work session, Sonic ss 8A from Tobias Andersson on Vimeo.

På grund vår oerhörda motivation(eller snarare för att vi inte har något bättre för oss) har vi spenderat en hel del tid på kjuge senaste månaden. Detta trots att de senaste årens trend med snö på vintern, som även gör sej gällande i år, känns ovant för oss skåningar. Kanske vi helt enkelt inte har förstånd nog att hålla oss inne. Teamet består av Tobias("nittonåring med exterm utvecklingskurva"), Johan(pappaledig och nyligen återvänd skåning) och jag själv(nyss hemkommen från en deprimerande vistelse i frankrike).
Första tiden hemma för mej har mest bestått av att få tillbaka nypet och draget, och på den fronten har lunds trägrepp än en gång visat sej ovärderliga. Jag har även gjort en ny serie grepp under projektnamnet "Nu ännu mindre". Tobias är stark som fan och rev av sitten till "Duken" för några veckor sedan. Och Johan fullbordade sin comeback här om dagen med en bestigning av ovannämnda sittstarts ståstart. Men framför allt har vi gått fram och tillbaka(kanske i ett försök att hålla värmen) mellan projekten. Med i stort sett obegränsade tillgångar på tid, motivation och fingerstyrka är förhoppningarna stora om att iallafall några ska åka ner innan det blir för varmt någon gång i maj. De mest intressanta projekten är:

Huggsexa ss
Förmodling det lättaste på listan. Kan delas upp i en 7c+/8A del som leder in i ståstarten som är 7C/7C+, borde landa på 8A+ sammanlagt. En sak är iallafall som säkert, det är det bästa svåra problemt på kjuge både vad det gäller linje och moves. Klättring blir helt enkelt inte bättre än så här. Kalle var nära att göra den för två år sedan när han var ung och lovande men blir förhoppningsvis inte alltför besviken om någan annan gör den först.

En klok ko ss
Tobbes lilla baby med för kjuge ovanligt hårda slopermoves. Jag begriper mej inte på hur han gör det men han gör det iallafall. Moven är känsliga och explosiva på samma gång så det är svårt att veta hur svårt det egentligen är, men ligger nog i 8B-trakten.

La bohéme ss
En klockren linje med två långa moves på krimpar. Kompromisslös klättring, det finns liksom inget sätt som man skulle kunna komma undan med en lättare beta. Vi har gjort det första movet men det andra avisar oss gång på gång. Dessutom ligger den i ett köldhål. Skulle tro att graden ligger på 8B/8B+. Mer träning på trägreppen behövs här.

Tunn luft
Det, av oss iallafall, minst utforskade problemet på listan. Det ultimata projektet, ett stort tak högt över marken med långa moves på krimpar. Folk har stått och glott under det sedan man började klättra på kjuge. Jag har gjort första movet som består i att man tar två gaston ovanför huvudet för att sedan flytta upp en fot väldigt högt och det känns som att man går sönder invärtes. Sedan sträcker man sej ut till första krimpen i taket och faller därefter in i ett underkling, sen är det ett långt skickt till en spricka som jag tror är okej. Endast Oskar har lagt ner någon större ansträngning på det här problemet och hävdar att det är 8B+ iallafall.

Förutom projekten finns det även en del redan etablerade problem som vi inte gjort, sonic ss som det mest tilltalande och en del andra lägre problem av tvivelaktig kvalitet. Johan utnyttjade sin stora världsliga visdom(som imponerar Tobbe djupt) till att hitta en ny hälkroksbeta på ovanstående problem så nu är det bara 8A men betydligt skönare klättring. Här är en video från senaste sessionen, tyvärr var det is på de övre greppen.

http://vimeo.com/18298271

Yaaay

2010-12-11T09:55:00.000+01:00

Duke of Alba ss 8A+ from Tobias Andersson on Vimeo.

Beastmaker

2010-11-24T14:18:00.003+01:00

Nu ska det trænas. Beastmakern har anlænt och skruvas upp ikvæll i Copenhagen Boulders. Se en rescension hær.

Fyra sjuor & en åtta i Buthiers

2010-11-03T08:37:00.004+01:00

Här kommer äntligen videon där Partage är med. Temat är highball, enjoy!

Font update

2010-10-24T07:41:00.002+02:00

Så har jag kommit hem igen. För första gången på flera år har jag inte längtat hem pga av sjukdom, skada etc och jag sitter och saknar skogarna runt Fontainebleau.

Det största som hänt under resan var helt klart under bestigningen av Partage. Jag hade varit och tittat på linjen efter 8 dagar i Font med endast en vilodag och bestämde mig därefter för att ta en vilodag till och sen försöka göra den. Sagt och gjort, jag kom tillbaka men det var alldeles för varmt för att fungera. Partage är en hög arete med crux på slopiga pinchar så det är ganska friktionskrävande. Jag bestämde mig för att ta det lugnt under resten av dagen och agerade istället caddy till Cal som kom upp för Lady Big Claques :)

Framåt kl 17 bestämde jag mig för att det var dags att prova igen och Öyvind kom med för att spotta. Jag tog ett par försök på mig för att hitta balansen men förstod snart hur jag skulle göra. Jag klättrade mycket stabilt genom bottenkruxet och trodde för en sekund att jag skulle göra den, men högre upp stötte jag efter en djup pocket nästan utan att titta efter den, missade och så var jag tillbaka på padsen. Nu visste jag i alla fall att jag kunde sända och gick snabbt på igen. Direkt efter kruxet höll jag på att flytta upp min fot när jag hörde ett hemskt knäck från fingret. Det var högt nog att höras 15 meter bort där James stod och filmade. SKADA :(

Jag har under ett års tid varit något otursförföljd när det gäller skador och det här kändes som den sista spiken i kistan. Jag gick iväg en stund och satt för mig själv. I mitt huvud tänkte jag att den sista chansen för mig att få klättra något som helst antagligen var just nu och jag gick tillbaka. Jag bad Öyvind tejpa upp mitt finger så jag inte kunde använda det och gjorde mig sen klar att klättra. Bestigningen blev något hafsig men jag höll ihop det hela vägen upp, det var nästan så jag inte trodde det var sant när jag lyckades hålla cruxpinchen utan att använda ringfingret. Partage är en av de finaste linjer jag sett och att ha fått klättrat den är något jag alltid kommer minnas.

Thanks to Leo, James, Rich, och Cal for a fantastic trip!

Ticklist:

Partage 8A+

l'UBIK 8A

Misericorde 7C+/8A

T-Rex 7C+

Göteborg bouldering

2010-10-06T18:41:00.002+02:00

Igår stack jag och Gross ut till Utby och Gärdsås. Vi fick gjort dagens projekt som var Sockerbiten 7A, Åttabollen 7B (highball, dålig landning, två pads, uff) och La bousse sittstart 7B+. Kände också på det mäktiga projektet och det var riktigt fett! Behövs mer än två pads och massor av upptaggning.

Idag åkte jag, Walker, Hammie, Geir och hans tremänning från Island ut till Branta Trappan. Det slutade med total Jackpot för min del. 3 FA:
- Kristallklar 7A+, riktigt nice mantlingsproblem.
- Pengagrön Lädersoffa 7B, väldigt spektakulär campusklättring.
- Notoriskt S.T.O.R 7B+, morfoproblem med riktigt svår dyno.
Walker hade en tuff dag med riktigt sliten hud och Geir stötte på Rolly Polly som är en av Walkers highballs. Hammie hade det ömsom gött och ömsom inte så gött. Höjdpunkten var när hon fick komma tillbaka till Walkers armar efter att ha tvångspassats av en skåning.

Törkerull 7B+, flash

2010-10-03T12:46:00.001+02:00

Flash av Törkerull 7B+ i Foten. Outfitten är det senaste!

Oslo update

2010-10-02T22:07:00.002+02:00

Det som slår mig hårdast efter två dagar på Oslogranit är hur ont jag har i fingrarna. Kan märka hur bortskämd och tjock jag blivit av att bo i Kbh. Kan knappt crimpa längre och har definitivt glömt allt om hur man står på små steg. Idag har jag utöver detta blivit till allmänt åtlöje. Då jag följer Snikens devis om att light is right så reser jag med endast handbagage på touren. Detta innebar idag att jag istället för moderiktig klätterväska hade två matpåsar med mina grejer i. I kombination med att jag glömt klätterbyxor och nu får klättra i röda lånkalsonger stållångbenstyle och att jag har en röd skogshuggarkeps är synen av mig på klippan minst sagt mäktig. Har klättrat runt i många fina områden och bilder kommer förhoppningsvis inom en snar framtid.

Nu blir det balkankonsert i centrala Oslo och Sniken skriker på mig att vi ska möta Mackan om 10 minuter. Nu kör vi!

Reseplan

2010-09-22T11:21:00.002+02:00

Efter alla skador och nu en 2 månaders period med nästan oavbruten träning är det snart dags att röra på sig igen. Har tackat nej till alla möjliga resor under den sista tiden för att kunna fokusera fullt på att komma tillbaka i form. Så vart bär det då av? Först flyg till Oslo för att hälsa på Sniken, Öyvind med flera.

Därefter buss till Ggb för klättring och indisk mat med Gross, Said, Bean, Papi med flera.

Efter detta rullar jag vidare mot Stocktown för go bouldering och NM på K2.

När NM är avslutat är nästa steg att hoppa på flyget till Paris för 2,5 veckors klättrande i Fontainebleu tillsammans med gubbarna från CORE. Ryktet sa att Malcom Smith skulle bo i samma gîte men det verkar som att han kommit på bättre tankar och ställt in. Tror han hörde rykten om att jag och Business har varit helt oslagbara på dips på sista tiden.

Efter Font blir det evt en tur upp till Sheffield för att sen återvända till the land with no rocks för att träna vidare. Om allt går som det ska så verkar det som att jag bygger Danska Mästerskapen för både juniorer (Århus) och seniorer (Odense) i november. Något jag gläder mig enormt till.

Hursomhelst, om ni bor på något av de stälen jag nämnt och tycker att det finns go klättring som jag inte får missa så skriv skriv skriv i kommentarsfältet!

Kalle out!

Nya upptäckter och en nostalgitripp…

2010-09-20T21:02:00.007+02:00

Hela sommaren har jag (Ola Olsson) hört talas om denna nya lilla klippa som boulderletarna Ehmann/Burgess nyligen hittat, dom pratade särskilt varmt om en lång travers som skulle bli en låååång resa. För ett par veckor sedan fick jag så äntligen möjlighet att besöka denna plats. Nu när jag stod framför förstod jag vad dom menade, den e sjukt lång, men med ganska stora grepp, jag tänkte att den kan vi kanske riva av idag. Efter lite uppvärmning var min plan att jobba in alla moven för att slutligen göra ett par press på hela. Jag kom 2/3 (när jag jobbade in moven) sen var jag helt slut och axlarna gjorde sig påminda i några dagar efteråt, vilken käftsmäll. Mycket imponerad av Burgess som har gjort 2/3 av traversen och det är bara en tidsfråga innan han sänder. Kör hårt JB…

Traversen med stort T (ca 3/4 syns på bilden)

I söndags gjorde jag, Lisa, Miffo(hund) samt Erik en tur till Torsebro för att få en liten nostalgiresa. Oj, vad det hade mossat igen. De klassiska linjerna var väl OK men ¾ var igenväxt. Eftermiddagen bjöd dock på några schyssta problem, rövarhistorier från ”då det begav sig” samt en väldigt skitig hund. Hela kvällen ägnade jag & Lisa åt att tvätta Miffot…

Lisa gör "Sötsurt" på Sockerbiten.

Erik klättrar "Sekten Sittstart" (sparsamt borstad).

Via Direkt...kan jag hjälpa till till med något?

Totalboulder Nörrebro Klätterklubb

2010-09-12T16:06:00.005+02:00

Igår var jag på en riktigt rolig totalboulder på Nörrebro (min nya hemmastadsdel) Klätterklubb. Benjamin Viberg hade skruvat ihop ca 30 problem och det var en riktigt go workout att jobba igenom dem.

Här kommer lite bilder:

NIIIIIPPET!!!

Bear Jörn

Beefy

......and so it begins.

2010-09-06T19:16:00.002+02:00

The week-end at Kjuge was great. The weather was on our side (which was nice)and the climbers began to arrive, hungry for some action. I managed to be there both days which was good, as i just got shut down by all most everything harder than 6c +. I arrived with big ideas of domination and mental images of flowing over the rock effortlessly on small vicious crimps with a smile on my face. the reality was sadly FAR from that of what my mind had fabricated . A bit too cocky, quite simply.After such a long break form bouldering (roughly five months) I found it hard to recruit that extra .........spark you need when bouldering as opposed to trad. The idea that you can and often should over grip the holds and crush it for 5 metres. No need to be gentle to the rock or be economical with your power. Basically , i just couldn't pull hard enough.

Thankfully though Sunday offered bigger and brighter things, after alot of reflection over my shite start the previous day.

The best thing about the week-end was seeing all the old faces and also the new faces. It really felt like the start of something good. Malmö and Helsingborg and K'stad were well represented as well as many others. The "Great Danes" were out in force as always. This mix can be expected and is nothing out of the ordinary. But was unusual was the visitors from Finland , Germany and Iceland. I can safely say that i've never ever met a climber from iceland before.

The mighty Harold Bohlin was also present, and without doubht flowing acoss the rock effortlessly with a smile ,as i had imagined for myself in my head .

Next week-end will be a toss up between Bohus trad and Kjuge. Two or three weeks ago it wouldn't have been a choice but now i feel really pysched for the boulders again. A tough choice but either way i kinda win.

If you were out this week-end and want to share a little then just leave the juicy details as comments here.

Shine on!! (see you on the stones soon)

Fortfarande inga bilder :(

2010-09-06T10:14:00.002+02:00

Har precis kommit tillbaka från en liten tur upp till Västervik. Kräftskiva var huvudanledningen till att vi var där men vi fick också klättrat. Fick gjort Hourglass 7C (?) på Björnblocket i lördags. Ett riktigt häftigt problem på bara två hårda moves. Dynon till kanten är helt klart kruxet och jag fick prova ett par gånger innan det gick vägen. Christofer var också riktigt nära men fick en flapper och utan tejp är det bara spartaner som fortsätter.

Dagen efter kräftskivan stack vi till ett nytt område där vi hittade ett riktigt fett problem. Efter 30 min borstning av 5 pers var den klar att klättras. Det är numera en namn- och gradlös klassiker mitt ute i en skog. Ska se om jag kan få tag på lite mer info om den. Ståstarten gick snabbt att få klättrat men sitten visade sig varea riktigt hård och det var bara strongman Ry som kunde skicka. Grattis!

Nu tillbaka i Lund, vad händer nu?

Pre-season warm-up.......Any-one?

2010-09-03T08:54:00.002+02:00

It seems that more and more in the climbing community are talking about heading to Kjuge this week-end. A strong posse from Malmö are planning an attack on saturday if not both days. The west coast posse are set to make an appearance on sunday and monday as well as "The Locals". Thankfully my girlfriend has allowed me to borrow my own car (clearly "ownership" means nothing in a "realtionship"). Whats mine is ours and whats hers is her own. LOL! So i hope to get in both days to really jump-start the upcoming season.

Since the end of last season here in sweden i have been basically just been climbing solid. Mostly trad here in Sweden and Norway as well as a trip to Ireland and Czech Rep where we bouldered on the black sandstone.

So the time has come to dig out the small shoes,chalk bucket and brush. Having hardly given bouldering a thought all summer, i feel psyched to get on it and crush. Moving from trad to boulder can be a process (or,maybe its just me). A different approach is needed, an explosiveness and focus that sets it apart from climbing trad lines of a mediocre grade, as i do.

I know some lunatics have continued to boulder at kjuge all summer, but for alot of us it has been a long wait. For me, i feel the wait has been long enough. Am not expecting primo conditions but a good chance to repeat old favourites and get a feel for it again. Hopefully the weather will co-operate and we'll all have blast. Shine on!

Nothing new

2010-08-17T18:21:00.002+02:00

I förrgår bestämde jag mig för att tvinga mig själv till vila minst 3 dagar. Det gick inte enligt planerna då jag idag nästan klättrade ut genom fönstret i lägenheten av rastlöshet. Stack ut till gymmet och körde lite lätt klättring samt coaching. Imorgon vila och sen tillbaka till träningen. Inom kort ska det börja klättras sten och då blir det filmer, bilder och annat godis här i bloggen. Håll ut!

Træning træning træning

2010-07-31T14:43:00.002+02:00

Vad ska man sæga. Rubriken talar før sig sjælv. Træning varje dag och en brinnande drøm om att komma i form igen. Før nærvarande kænns det riktigt bra och jag mærker utvecklingen tydligt. Ser næstan fram emot næsta platå så att jag kan pusha igenom den. Det finns alldeles før många projekt i Kjuge før att man ska vara ur form i en længre tid. Snart!!!

Update

2010-07-15T18:02:00.003+02:00

Ok, dags for en liten update.

Gardagen spenderades med att satta upp vart stand har pa Outdoor 2010. ACn hade inte satts igang sa det var ca 35 grader varmt och inte sa najs.

Idag har massan borjat och det ar riktigt kul. Folk ar riktigt intresserade av var nya Limestoneserie och intresset for Core har definitivt okat under aret som gatt.

Haft ett mycket lyckat mote med Mammut och tror att det blir ett mycket bra ar med manga nya utmaningar.

Ikvall blir det Peak Performance fest dar Saidan ska spela och det blir riktigt gott. Ar det markligt att jag langtar hem for att trana aven om allt ar riktigt gott? :)

Vad hænder mannen?

2010-07-11T09:58:00.003+02:00

Så kommer en efterlængtad (?) update. Jag har under høsten 2009 och våren 2010 kæmpat med fler och værre skador æn vad jag tidigare lyckats dra på mig under hela min klætterkarriær. Det har varit allt från stræckningar och inflammationer till pajjade revben och det har varit riktigt hårt att gå igenom. Nu har jag dæremot kunnat træna før fullt i øver 2 veckor och har inga kænningar av tidigare skador. Det kænns fantastiskt. Før nærvarande trænar jag i Copenhagen Boulders och BananaPark i Køpenhamn. Formen kommer sakta men sækert krypande och det kænns bættre och bættre varje gång jag kommit igenom en træningscykel.
I næsta vecka drar jag ner till Friedrichshafen før att representera CORE & Mammut på Outdoor 2010.

Saker och ting børjar røra sig...

Tuzgle bouldering

2010-06-14T11:07:00.001+02:00

Julien Nadiras har äntligen gjort klart sin nya film Tuzgle. Den kostar 5 euro och är det mest prisvärda jag sett i klätterfilmsväg!

Kolla in trailern på http://www.barakafilms.com/

Tankar om gradering

2010-05-30T00:06:00.004+02:00

Jag beklagar längden på följande post men jag behövde uppenbarligen få utlopp för ett uppdämt behov att skriva av mig teorier, tankar, erfarenheter och personliga åsikter kring lite av det jag ser och läser om på 8a.nu. Detta är också delvis en direkt kommentar till en forumtråd på den berömda sajten.
(Edit: Efter en kommentar från Jens på forumtråden så inser jag att jag var otydlig och blandade ihop Jens med 8a.nu. Lätt hänt kan tyckas men jag ber 8a.nu om ursäkt och har tydligt rättat detta på några ställen nedan så att man förstår att min kritik och mina kommentarer är riktade till Jens och inte till 8a.nu.)

Om gradering av FA
Jag har som bekant också lite erfarenhet av förstabestigningar, även om det inte är på Stefans nivå. (Stort grattis Stefan!) I min värld funkar det så här:
Om jag gör en FA så FÖRESLÅR jag en grad när jag har klarat problemet. Vad som ligger till grund för förslaget är mina personliga värderingar baserade på:
• A - Yttre förhållanden
• B - Personliga styrkor/svagheter (vilket naturligtvis ställs i relation till "populationen" eftersom styrkor/svagheter är relativa begrepp)
• C - Dagsform (Hänger naturligtvis ihop med B och är ofta synnerligen svårbedömd)
• D - En jämförelse med liknande problem
Dessa faktorer väger jag mot varandra för att kunna FÖRESLÅ en grad. Svårigheten här är att både A, B och C varierar från dag till dag och följaktligen har de också vid varje tillfälle påverkat alla mina tidigare erfarenheter av D. Ingen exakt vetenskap med andra ord utan snarare en rimlig gissning baserad på min samlade erfarenhet som bouldrare OCH nytursmakare. (Här tror jag att Stefan har bättre förutsättningar än de flesta i Sverige att göra kvalificerade gissningar på denna nivå.)
Om problemet ligger på, eller väldigt nära, mitt personliga max så slås min samlade erfarenhet i spillror, faktor A, B och C får helt avgörande betydelse medan erfarenheter från D troligtvis saknas helt. Gissningen går från att vara rimlig, erfarenhetsbaserad och någorlunda objektiv till att bli chansartad och helt subjektiv. (Som i fallet med The Hourglass där Stefan kröner(?) sin personliga klätterutveckling med att klara sitt livs hårdaste boulder!)

Skillnader mellan att gradera FA och att "gradera" repetitioner
Jag ser några viktiga skillnader mellan att gradera som förstabestigare kontra att bekräfta alternativt föreslå höjning/sänkning i egenskap av 2:e, 3:e, 4:e-bestigare etc.
För det första: Som FÖRSTABESTIGARE försöker jag alltid sätta en grad som jag gissar kommer bli koncensus. Dvs här tar jag stor hänsyn till ytterligare en faktor:
• E - Vad tycker andra som har provat problemet? (Eller vad gissar jag att de kommer tycka med hänsyn taget till B ovan).
Här underlättar det naturligtvis att ofta klättra med andra som befinner sig på samma nivå, eller repetera många problem i närliggande grader som andra har satt upp. (Här har Stefan usla förutsättningar eftersom han är rätt så ensam på sin nivå och dessutom sällan reser såvitt jag förstår.) Men om jag REPETERAR ett problem så säger jag bara helt enkelt hur det kändes för mig personligen. Om alla andra som repeterar också säger vad de tycker så kommer man snabbt fram till en koncensus-grad.
För det andra: När jag gör förstabestigningen på ett problem så är sannolikheten inte särskilt stor att jag har hittat lättaste sekvensen. I alla fall inte om jag jobbar på projektet ensam (vilket jag tror att Stefan ofta gör). Med fler som repeterar så förfinas Betan och sannolikheten är stor att graden justeras neråt ett eller flera snäpp efter hand.
För det tredje: När jag repeterar ett problem är analysen aldrig så intensiv som när jag försöker gradera en FA. Det handlar inte om att jag gärna sväljer en soft grad utan om att gradanalysen vid en FA ofta är ett "vitt ark" som påbörjas långt innan jag klarat problemet medan jag vid en repetition redan har en "förutfattad mening" om hur svårt problemet är. Analysen påbörjas oftast efter bestigningen och avslutas gärna med ett lättsamt "det kan säkert stämma" på väg mot nästa problem. Ibland är det skönt att inte behöva tänka på grader utan bara klättra.
~~8a.nu~~ Jens och grader
Personligen tycker jag att ~~8a.nu~~ Jens fokuserar alldeles för mycket på vad enskilda personer anser om graden på ett enskilt problem. Det viktiga är ju vad de som klättrat ett problem kommer fram till för koncensus över tiden och där är ju allas åsikt lika intressant. ~~8a.nu:s~~ Jens individ-fokusering gör att många faktiskt både drar sig för att gradera sina FA och att ned- eller uppgradera problem för att inte riskera att få några paragrafer jantelag uppläst för sig. Jag tror tyvärr att ~~8a.nu~~ Jens väldigt effektivt bidrar till "jante"-mentaliteten genom att aktivt basunera ut statistik om "felgraderade" problem som räddas av "modiga & ödmjuka" klättrare. Och trots att tio klättrare bekräftat en grad till 7C+ så ropas det direkt "kejsarens nya kläder!" när den elfte tycker 7C. Koncensus är ju fortfarande 7C+ tills majoriteten tycker annorlunda, eller hur?
Och olustkänslan man får av att föreslå en lägre grad på kompisens FA, med risk för att göra honom besviken, förstärks nu av att man dessutom riskerar att bli stämplad som "brave and humble"!
För att förekomma detta så har jag nästan konsekvent vid mina FA föreslagit en grad ett steg under det jag upplevde. Dvs om problemet kändes som 7A+ så föreslår jag 7A. Detta grundar sig mer i en (obefogad?) rädsla att bli uthängd som någon som graderar soft och jagar billiga poäng i ett rankingsystem, än i en rädsla att problemet skall ha "fel" grad. För grader som är ”fel” justerar sig själv över tiden och eftersom det ofta tycks vara lättare att gradera ner än att gradera upp, så tenderar "softa" problem att få en koncensus-grad snabbare än "sandbaggade" problem. Med ovanstående i beaktande ser jag det som helt logiskt att 50% eller så av de hårdaste problemen nedgraderas. Det är bara ett sundhetstecken och ett kvitto på att koncensus-systemet fungerar!
Mitt bidrag till jante-kulturen genom att alltid feg-gradera tror jag tyvärr knappast har gynnat vare sig min personliga klätterutveckling eller klättringen/klättrarna på Kjuge där jag har varit aktiv nytursmakare.

Benchmarking
Att avgöra vad som är "benchmark" 8B+ är ju faktiskt helt omöjligt förrän ett flertal 8C har etablerats, repeterats och jämförts mellan ett stort antal individer. När Stefan med ett imponerande track record föreslår 8B+ på The Hourglass så är det just bara ett FÖRSLAG baserat på HANS erfarenheter och eget track record. Han har uttryckt sin osäkerhet genom att säga att problemet KAN vara lättare. Tiden, fler repetitioner, och jämförelser med "benchmark" 8B+ kommer visa om Stefans chansartade och helt subjektiva gradgissning är rätt.

Ansvarsfördelning
Stefan skall knappast behöva ta ansvar vare sig för att 8a.nu utropar bestigningen av The Hourglass som historisk (det vet vi ju inte ännu) och inte heller för att 8a:s träffsäkra statistikanalys (som ju är en självuppfyllande profetia eftersom 50% av problemen nedgraderas) visar att graden måste vara fel. För Stefan är The Hourglass fortfarande det svåraste han klättrat.
Stefan behöver inte heller ta ansvar för vem som repeterar, och under vilka förhållanden det sker. Och även om koncensus-processen förutsätter att alla som repeterar säger ärligt vad de anser om graden så har man ju faktiskt inte någon skyldighet att höra av sig till ~~8a.nu~~ Jens eller någon självutnämnd rättsinstans för att meddela sin syn på det hela.

Det vore förmätet av mig att yttra mig om hur Jens Larssen skall driva sin sajt (som berikar mitt klättersurfande på mer än ett sätt) men jag tar mig ändå friheten att komma med ett ödmjukt råd eller två: 8a.nu behöver knappast ta ansvar för huruvida Stefans (eller andras) motiv för att föreslå "banbrytande" grader är en jakt på mediautrymme, sponsorpengar eller andra djävulska motiv. Det räcker utmärkt med att rapportera att Stefan har berikat klättersverige med ytterligare ett problem som kan vara allt från sjukt hårt till förbannat hårt. Personligen tror jag inte att Stefans har haft några illvilliga baktankar med att klara problemet.
Om Jens också har en ambition att ta ett journalistiskt ansvar, utöver att skriva spekulativa "ledarspalter" med personliga reflektioner, så är det ju bara att göra ett reportage där han låter intervjua alla inblandade, klargöra fakta i ”målet” och kanske gör ett fotoreportage på plats. Och skulle The Hourglass med tiden bli nedgraderad så har det i sig inget nyhetsvärde i sig eftersom det är naturligt och en del av koncensus-processen att många problem blir nedgraderade enligt resonemanget ovan.

8a:s funktioner med databas, loggbok mm är ju helt suveräna! Stort tack till Jens, m fl! Om snacket om nedgraderingar avdramatiserades och lämnades till de som faktiskt repeterar problemen, tex genom en funktion liknande den på bleau.info, så skulle sajten också bli ett ovärderligt verktyg för att på ett smidigt och snabbt sätt nå koncensusgradering på specifika problem.

Men...
...om orsaken till att 50% eller så av alla boulders har för softa grader är att 50% av de som klättrar är media- och sponsortörstande lögnhalsar med uppblåsta egon, ja då kommer vi aldrig komma till koncensus.
...om strävan är att kontinuerligt ha ett i realtid uppdaterat och rättvist rankingsystem world wide så funkar det inte att tiden har sin gång och graderna rättar till sig efter hand. Då måste någon ta på sig ansvaret att slåss mot väderkvarnarna.

"Time Comparison Grading"
När jag ändå har ångan uppe så vill jag också passa på att lämna en kommentar till Jens egen teori ”Time Comparison Grading”.
Notera att jag i faktorerna A-E ovan inte nämner tiden som en faktor att ta hänsyn till när jag graderar. Hur många försök eller hur mycket tid jag lägger på ett problem är av väldigt liten betydelse ställt i relation till faktorerna A, och B, och C. Låt mig ge några exempel:
• På sommaren går jag ofta bet på problem kring 7A, trots många försök, men på vintern kan jag göra 7B snabbt.
• Ett tekniskt problem känns inledningsvis svårt och kräver oftast fler försök i jämförelse med ett powerproblem i samma grad. Men när man väl har knäckt "koden" så känns det tekniska problemet plötsligt lika "lätt" som powerproblemet. Samma grad men med helt olika tidsinsats.
• För vissa problem har yttre förhållanden helt avgörande betydelse. Det kan räcka med att byta dojor eller att vinden friskar i för att man på nästa försök skall sända problemet man jobbat på i flera dagar. Tänk om det inte börjat blåsa!? Då hade man kanske fått lägga flera dagar till på problemet. Marginalerna är ofta förbannat små!
• Rätt beta har ALLTID avgörande betydelse. Det kan vara så uppenbart som att dyna i stället för att låsa, eller så subtilt som en liten positionsförflyttning av tyngdpunkten. I båda fallen kan dagar av arbete och en känsla av "omöjligt" snabbt förbytas i ett "send". Och med rätt betatips från kompisen kan man få en glädjande flash istället för att lägga dagar på ett problem.
• -Om man har 6C+ som max och en klar vinterdag repeterar en 7A på några försök, beror det då på att man är i bra form eller att förhållandena är perfekta eller att problemet egentligen är 6C+?
• Om man har 7A som max och en gråmulen vinterdag misslyckas på en 6C+ efter många försök, beror det då på att man är i dålig form eller att förhållandena inte är perfekta eller att problemet egentligen är minst 7A+?

Avslutningsvis en liten historia på samma ämne:
Enäggstvillingarna Ben & Jerry har klättrat några år och båda har klarat 7C+ som bäst, efter några dagars arbete. En vårdag jobbar de på ett mycket vackert projekt tillsammans. De är i bra form och lyckas göra alla moven samma dag. De är överens om att problemet nog skulle kunna vara 7C+ men att det nog krävs några dagar till för att sända. Båda är lika taggade att klara problemet men väljer lite olika strategi för att nå sitt mål. Ben går hem till källaren, bygger en woody-replika av problemet och tränar bara inomhus hela sommaren, stenhårt och specifikt, medans Jerry fortsätter att nöta ute på problemet under hela sommaren och förfina betan. På höstens första kalla dag åker de ut tillsammans och båda bröderna lyckas faktiskt dagsflasha problemet under perfekta förhållanden. Det var Bens andra dag på problemet men Jerrys tjugonde.
Båda bröderna hade till fullo anammat en ny revolutionerande graderingsteori baserad på tid, och Ben föreslår 7C för "det gick ju så snabbt och lätt jämfört med tidigare 7C+". Jerry däremot föreslår 8A för "det tog mycket längre tid än tidigare 7C+." Några år senare när en rad repetitioner resulterat i en koncensus-grad så skulle det visa sig att sanningen låg som vanligt någonstans mitt emellan, av orsaker som inte hade något med tidsinsatsen att göra...

Detta var mina personliga synpunkter och reflektioner. Jag räknar inte med att få medhåll från högre instans :-)
Over and out!
/Harald

Katalonien

2010-04-16T14:05:00.002+02:00

Sitter i Bisbal de Penedes i Katalonien och gottar mig. Har traffat en god van som har tagit hand om mig och gett mig husrum och skjuts till de fetaste cragsen. Det har omradet ar otroligt. Det finns mer sten har an nagon annan plats jag sett tidigare. Skulle verkligen inte veta var man skulle borja som utvecklare.

Imorgon aker vi till Targasonne i tva dagar. Det blir riktigt kul att antligen se! Aterkommer med bilder osv.

Våren kom och gick...

2010-03-28T14:41:00.002+02:00

Jag var ute och kænde på stenen under torsdag och fredag. Førhållandena var fantastiska och vi hade sol och ca 15 grader. Massor av klassiska problem repeterades och det blev fotat en hel del. Fotoupdate kommer i dagarna. Vill bara sæga till alla som planerar ett Kjugebesøk i påsken att snøn ær borta från blocken och problemen ær fortfarande fina! I Kbh igen nu och det verkar som att høsten kommit før tidigt. Regn och blåst. Vad hænde med sommaren?

Död och pina 7A

2010-03-20T13:07:00.003+01:00

Död och Pina 7A from René Thyme on Vimeo.

...fra vores tur til Kjuge i nytåret kommer her lige et enkelt ekstra problem, Död och Pina.

Nyårsfilm från OPC

2010-03-04T09:58:00.001+01:00

Vårt trogna Packing CREW från Odense har än en gång bidragit med en film. Det är framförallt problemet Splinter (#1 i spellistan) som väcker mitt intresse. Den ser helt fantastisk ut!!!

Filmen finns också att ladda ner i HD.

Font update

2010-02-23T16:15:00.001+01:00

En miserabel typ...

Sliter pa Cocoon 7C...

Svenska Mästerskapen 2010

2010-02-17T21:18:00.001+01:00

Nu är det klart att ledbyggare för SM 2010 i Malmö blir Johan Gross från Göteborg och jag själv. Vi kommer jobba hårt för att göra det till en riktigt go tävling. Plats blir Stapelbäddsparken och tid blir i sommar :)

Progress!

2010-02-07T21:00:00.001+01:00

Jag måste bara dela med mig av det här. Så svinigt mäktigt! Idag gjorde jag mitt projekt på Väggen II som är Level 1:1. Jag var också extremt nära att göra Level 1:2-movet som är en extension på problemet. Detta innebär alltså att jag kan hoppas på att i alla fall kunna riva av Level 1:2 moves relativt snabbt och kanske att jag kan börja fingra på Level 2:1/2:2 i hyffsad tid till deadline. Deadline är 20/2 då det är dags att åka tillbaka till Font igen. Jag är fruktansvärt glad att kunna träna igen utan att ha ont. Min skada är inte borta men den påverkar mig knappt längre. Så glad och taggad!

Ny snöstorm

2010-01-27T14:12:00.001+01:00

Så var allt borstande förgäves :) Det är snöstorm i Skåne!

Erik gör Duke of Alba 7C+

2010-01-26T12:46:00.001+01:00

Mer motlutsklättring och skryt

2010-01-26T10:42:00.004+01:00

När vi kom fram till Kjuge i lördags mötte vi genast upp med ingen mindre än Harald själv, som i god stil borstat upp nästan hela Lithium direkt. Efter en stund av försök och ytterligare etisk skolning nådde vi den fasanfulla insikten att problemet som vi försökte göra faktiskt inte existerade. Vi använde nämligen en sekvens som förde oss allt längre åt vänster och till slut var det ytterst svårt att säga vilka grepp som egentligen ingick.
Harald, som helt hade förlorat lusten att leva, gick, som så många andra tidigare har gjort innan honom, till Duke of alba-grottan för att söka tröst. Jag och Kalle försökte finna ny motivation på Regretto, och lyckades iallafall hyfsat, det är svårt att vara omotiverad när man klättrar på ett så fint problem. På mitt bästa försök föll jag på sista movet, det på väg till kanten alltså, så nästa gång, utan snö på kanten, går det nog.
Kalle kände långsamt krafterna återvända och vi gick vidare till Duke of alba, där Kristian och Harald stod och slet. Efter träningen på level III-krimpar i Lund så kändes greppen betydligt större och jag kunde göra problemet som tidigare har känts desperat på andra försöket för dagen. Kristian var väldigt stabil på första movet(kruxet) men dabbade gång på gång väggen bakom när han tagit kanten, nästa gång. Jag kände även lite på sitten(8A+) som bara tillför ett move, men det movet är väldigt långt, och det är brant och greppen är väldigt små. Det är precis så jag vill ha ett problem, tre moves var av ett är stenhårt. Eftersom jag har klättrat en hel del rep i mina dagar kan jag nämligen ofta komma undan på längre problem och det känns inte som samma utmaning. På ett långt problem kan man jobba in alla moves till perfektion och veta att man kommer att göra det för eller senare, men är det bara ett move och man inte kan göra så är det bara att gå hem och skamma sej.
Ett annat problem i samma anda som vi testade dagen efter är sittstarten till Sonic, stenhårt, och jag kommer tillbaka.
Till sist gjorde vi en miljon försök på block rocking beat(7B) och till slut kom Kalle upp och förtjänade sin hallonpaj på max.
Jag kan även passa på att nämna att jag tagit bort Aerodynamiten lågstart från mitt scorecard och det finns forfarande chans att göra först repetitionen.

Video från helgen

2010-01-25T23:55:00.001+01:00

Jag och Erik har precis kommit hem från tre dagar på Kjugekull. Höjdpunkten var när Erik skickade Lajfstajl 8A som är på videon här ovan. Inom kort kommer en utförligare rapport av Erik ;) Kanske…

Chrystal Ball, Hampi

2010-01-23T09:13:00.001+01:00

Ett läckert problem med ett riktigt stort move :)

Double Tap, Hampi

2010-01-21T09:46:00.001+01:00

Den från Pilgrimage kända dubbelareten.

Sleeping Buddha, Hampi

2010-01-19T19:25:00.001+01:00

Ett riktigt fint problem i Hampi som inte är så lätt som man kan tro… Till sist kommer Cake Man och säljer kakor :)

Vinterbestigningar och sånt

2010-01-17T18:40:00.007+01:00

Jag och Tomas Tobiassen, det norska esset, anlände i torsdags till ett snötäckt kjuge. Vi gick till matadorstenen för att värma upp och där fann vi förutom ännu mer snö även Tobbe som satt inne i duke of alba-grottan och skämdes. Tomas gjorde snabbt ferdinand sittstart och efter en fruktlös session på lajfstajl gick vi vidare till huggsexa.
Norsken gjorde även här ett snabbt jobb av problemet, dock även denna gång utan ordentlig urtoppning på grund av snön, något som skulle komma att bli kännetecknande för våra tre kalla dagar på kjuge. Tobias fick snabbt hål i huden eftersom han tidigare försökt på sittstarten till duke of alba, möjligen kjuges vassaste problem. Själv jobbade jag lite på sittstarten till huggsexa som sannerligen är ett fett problem.
Därefter gick vi till Alla vill till himmelen... och även här briljerade vår norske vän, men tyvärr nöjde han sej även här med att klättra upp till där snön började, vilket i det här fallet innebar att han från den bra pinchen ca. 1/3 upp för problemet.

Efter denna första uppvärmningsdag på kjuge var vi redo för hultastenen, och briljeringen fortsatte. Tomas gjorde i ett fåtal försök superproblemet Benchmark 7B+, gjorde sedan en imponerande flash av Högmod, och var därefter ruskigt nära att flasha även Tvekampen(7C+/8A ). Samtliga problem gjordes i god norsk stil, dvs utan ordentlig urtoppning.

Tillbaka på kjuge nästa dag passade vi på att testa Claus nya , Regretto, och vi kan bara bekräfta att den är ett trestjärningt problem, dock var vi båda för fega för att commita.
Efter att ha gjort Adamantium, AOG, gick vi till Aerodynamiten som nu för tiden även är berikad med en lågstart(8A). De tre minusgraderna gjorde sitt till för sticket på pinchen i cruxet och jag kunde göra den första men förhoppningsvis inte sista repetitionen av detta delikata problem. Graden känns svår att förhålla sej till eftersom det är den typen av problem som känns lätt när man väl gör allting rätt men omöligt annars, men antagligen är 8A inte helt fel ute.
Det kan tilläggas att jag gjorde problemet i norsk stil, något som jag naturligtvis skäms för.

Vi avslutade med att klättra ett gäng mer moderata klassiker så som Bäcklunds blodiga barn, Tryggare kan ingen vara, Kung fu, Fight club, Vaselin och Stearin. Så sammanfattningsvis kan man säga att vi hade tre grymma, om än kalla, dagar på kjuge.

Erik Out

Nya Pilgrimage, Hampi 2009

2010-01-11T19:52:00.002+01:00

Vad händer om man släpper lös två fullständigt galna danskar i Hampi, Indien? Det får ni se här:

I rollerna som Chris och Nate har vi Anders och Jeppe :)

Regretto 7C+ FA?

2010-01-05T18:16:00.003+01:00

Regretto 7C+. Kjugekull, Sweden from Jens Jørgensen on Vimeo.

Som lovet er her videoen af Regretto 7C+. Problemet er med stå/hopstart, men en Sit Start vil være mulig for de ekstra stærke!
Som beskrevet tidligere ligger problemet på det store blok til venstre for Stress 7B (I-8:H1, i guiden).

nyt problem? Regretto 7C+

2010-01-03T13:32:00.003+01:00

Ny Hård Linje i Kjuge?
I går lørdag klatrede Claus Vedel hvad vi tror er en ny FA i Kjuge.
Linjen går på det store blok til venstre om Stress 7B ved træet med rebet i.
Han forslår graden 7C+ og kalder problemet Regretto.
Film kommer senere...

The search!

2009-12-29T18:29:00.004+01:00

This is a bit a footage from a few of the newer places in Skåne, out in the boonies. I managed to delete a large amount of quality footage by accident but cant do anything bout that just now. The sound is crap, the lighting is awfull and the angles are monotonous. But, the rocks are real and waiting for anyone. Get out the link to Johns blog or the secet map. HAPPY NEW YEAR!!!

THE SEARCH! from David Crawley on Vimeo.

Inför-jul-update

2009-12-23T09:51:00.002+01:00

Ok, så vad har hänt sedan sist?

Jag och Christoph Finkel byggde Nordiska Mästerskapen i Nyköbing, Falster. Det var en mycket bra tillställning om än något dåligt promotad. Damproblemen var riktigt fina och gav bra utslag.

Problemen för herrarna var goa men råkade hamna i den hårdare änden av skalan. Det gjorde hur som helst ingenting då de starkaste var riktigt nära att få toppat alla finalproblemen. Så är det på tävlingar, små marginaler kommer alltid att bestämma för mycket av ett helt resultat :)

Efter NM åkte jag på bröllop i Indien följt av två veckors klättring i Hampi. Med på resan var Sniken aka Tank aka Snagge aka Jakob. Jag blev magsjuk och fick hålla mig ganska lugn hela resan. Jag insåg det först när jag spydde mitt i en session på The Middle Way. Föll ner på paden, ställde mig upp och tog ett steg åt sidan och spydde :) Hahah, Indien är ett hårt land.

Urh sends the Middle Way 8A! Great job!

Jakob på en klassisk grej i Lands End.

Jag på Sleeping Buddha, ett riktigt superproblem!

Nu har jag i alla fall kommit hem och sitter mitt i julfirandet. Den 27e december blir det Fontainebleau i två veckor och sen direkt till Peak district i närheten av Sheffield, UK.

Sist av allt vill jag säga att från oss alla på Kjugebloggen, till er alla, en riktigt God Jul! :)

Optimismen gav betalt

2009-12-22T15:12:00.004+01:00

Vädret:

4:e Repetitionen av "The power of goodbye"

Bilden är tagen vid ett annat tillfälle :-) av David Crawley

En liten film av hela problemet finns här.
Nu kan jag fira jul...

Ny boulder & ett återbesök...

2009-12-19T08:21:00.008+01:00

Med en Kjugelegend (Simon Jonegård) & en Västervikslocal (Andreas Olsson) som gäster och det bästa sticket på länge sändes det hårt i "The Boonies" förra helgen. Lite bilder från dagen...

Ehmanns nya fynd "The one that got away"Simon sliter på slutet av traversprojektet. (Nr. 11)
Foto: Andreas Olsson

Återbesök på "The big roof"David gör ett av cruxmoven på en av de coolaste linjerna i Skåne... (Nr. 1)
Foto: Andreas Olsson

Ola håller i sig på dagens sista problem. (Nr. 3)
Foto: Andreas Olsson

John har uppdaterat sin sida http://skaneboulderhunter.blogspot.com där förare och bilder på blocken finns (Numret vid bilderna här, relaterar till föraren). Kartan fungerar också fint att ladda ner.
"The one that got away" kan verkligen rekomenderas, ligger skyddat och är oftast torr, brant på bra grepp...

Kö utan för pärleporten?

2009-12-08T08:50:00.003+01:00

De frälsta blir bara yngre och yngre. Under förra veckan klättrade både Tobbe och Erik ända upp till himmelen. Erik hade dessutom sjunkit sig så lågt man kan innan han började klättra. De lyckades också skrapa ihop en hel del annat under veckan så de behöver nog inte köa länge...
Bra jobbat!!!

Duke of Alba

2009-11-30T23:55:00.007+01:00

Ibland lyckas man på något märkligt sätt att klara saker man aldrig någonsin trodde att man skulle klara. Tex att dra sig upp för de små greppen på "Duke of Alba". När jag kände på den senast (strax efter förstabestigningen) kunde jag inte ens etablera mig i någon position. När jag nyligen försökte igen så kändes det betydligt bättre och på tredje sessionen satt den. Två gånger till och med. Jag har med stolthet reggat den som 7C+ i min loggbok för det tycker jag att den håller. Nu tror jag att jag aldrig någonsin kommer klara sittstarten...

Optimisterna...

2009-11-29T12:00:00.004+01:00

Trots lördagen dåliga väder kunde jag(Ola Olsson) & Mr Crawley inte hålla oss, Daniel o John hade hittat ett nytt block norr om Vånga som innehöll ett stort tak med stora grepp och ett par grymma linjer, imponerande hur dom hittar alla dessa block. John var redan på plats då vi anlände med stor nyfikenhet och höga av allt kaffe vi duckit hemma hos Ehmanns i väntan på att det skulle torka lite mer... Skurarna avlösta varandra och det gick åt många handukar, mycket krita och en hel flaska av hemligt torkningsmedel :-)
Vi körde på två linjer, bägge startar på det stora greppet längst in under taket, en linje blev gjord (den som går rakt genom taket och upp på "skölden" ~6c), den andra som går ut till höger bet ifrån men kommer nog när det är lite torrare (~7b).
Sen måste jag nämna vår nya bouldermaskin från K-town, Henke, som vi misstänker har hydraulik i fingrar och armar. Ni har redan sett honom flimra förbi på "Våldsam-filmen" och ni kommer nog se mer av honom i framtiden. Här drar han av "Dumbo" lite lätt...Suktar efter bättre väder...

A history of violence

2009-11-22T20:22:00.001+01:00

OLA OLSSON -VÅLDSAM from David Crawley on Vimeo.

Classic road-side test piece!

2009-11-22T13:35:00.002+01:00

Power of Goodbye 7b+- Norra Strö bloc from David Crawley on Vimeo.

Beta

2009-11-16T21:44:00.004+01:00

Att ha/få "rätt" beta när man kör på ett problem ligger nog högt på varje klättrares prioritetslista. Man vill ju inte stå en hel dag och jobba på en eftertraktad FA och strax innan hemfärd kommer man på att man skall stöta vidare istället för att korsa. Men då har krafterna tagit slut...

Ännu värre är det när man blir serverad fulbeta och får slita ont och göra move som är både ett och två plus hårdare bara för att kompisen är säker på att sin sak, trots hans begynnande Altzheimer.

Men surast är det ändå när man med stolthet har tickat ett hårt problem med den gängse betan och därefter kommer (den svagare) kompisen och förstör problemet med en ny, och uppenbarligen lättare beta, samtidigt som han också lyckas trolla sig upp. Nu blir det fel hur man än gör:
-Om man försvarar graden så får ju kompisen nöjd och glad en meriterande tick han uppenbarligen inte gjort sig förtjänt av eftersom han inte orkade korsa utan tvingades stöta vidare istället.
-Eller så föreslår man en nedgradeing vilket i bästa fall får en att framstå som en missunnsam gradpolis, och i värsta fall som en jubelidiot. Bara för att man orkade korsa.
-Eller så föreslår kompisen själv en nedgradering vilket får honom att framstå som "Brave and Humble" alltmedan man själv framstår som en soft gradjägare som fallit i händerna på Scorecarddjävulen. Bara för att man orkade korsa.

Hur kompisen känner inför de tre olika scenarierna som han utsatt sin kompis för går vi inte in på här.

Detta är naturligtvis inget reellt dilemma för oss som bara klättrar för att det är roligt, unnar kompisarna all framgång och samtidigt gärna jobbar in en fulbeta bara för att det är så roliga flytt...

Den riktiga Beta-frågan lyder: Är det ok att ett problem begåvas med två grader beroende på vilken Beta som använts? Jag talar inte om eliminationer här utan om sekvenser eller tekniker (med/utan hälkrok, statisk/dyno etc). Ett exempel från verkliga livet är Infidèle. Fler exempel? Rätt eller fel?

En svag klättrare som alltmer ångrar sin nya beta

Nya problem är upplagda på kjuge.nu!

2009-11-11T23:53:00.002+01:00

Nu har jag uppdaterat hemsidan med alla nya problem som är inrapporterade (och några till). Nu kan alltså alla ni som misströstat och låtit bli att rapportera in era förstklassiga nyturer vädra morgonluft och kanske ge kjuge.nu en chans till.
Kom igen, tveka inte! Rapportera in!

Blöt dag.

2009-11-08T12:46:00.002+01:00

Åkte tidigt från Köpenhamn för att komma ut och få en hel dag på Kjuge. Väderprognosen lovade sol och goda temperaturer. Tyvärr visade det sig vara en sån dag där det inte räcker med att toppen av blocket man ska klättra på är blött, utan faktiskt hela stenen, varenda kvadratcentimeter av den...

Vi gav däremot inte upp utan jobbade snabbt igenom Rockstar, första gången för både Rasmus och Kim, och drog oss sen ner mot ängarna. Jag lyckades göra en minst sagt dramatisk förstarep av Cheezes där jag desperat slidade omkring uppe på toppen. Det är faktiskt ett ganska häftigt problem som kräver bland annat balans, knoppcrimpkapacitet över det vanliga samt en riktig de luxe Kjugemantling. Förstabestigningen gjordes av Harald 2002 (?) och han satte då graden i 7B. Jag skulle vilja säga att den nu klättrats av en mycket bättre klättrare på ett mycket bättre sätt :) Graden stämmer nog ganska bra, det skulle kunna vara så att den förtjänar ett + också men om 7 år när näste man tar sig upp vet vi mer.

Kalle out..

Två från Valje

2009-11-07T15:02:00.006+01:00

Här kommer två klipp på högklassiga problem i branta Valje, båda med lite annorlunda beta...

Resandets mentala begränsningar

En lite hårdare lösning av en lite hårdare klättrare hittar du här.

Valje Nöje

En lite mer teknisk lösning av en lite mer teknisk klättrare hittar du här.

Norra Strö

2009-11-03T23:28:00.006+01:00

På vägen mellan Torsebro och Hulta ligger ett block i vägkanten som jag alltid bromsar in vid, men jag stannar sällan för att klättra. Sett från vägen är blocket väldigt inbjudande med en vacker röd vägg, ett litet tak och en perfekt arete. Problemen sägs också vara fina, i alla för dem som bemästrar vertikal klättring på små aviga crimpar. Själv har jag oftast fastnat på instegen och drömt mig bort till Hultastenens branta jugklättring.

Jag hittade faktiskt ett gammalt klipp i datorn från ett tillfälle då jag trots allt stannade bilen, kämpade mot drömmarna om Hulta och tog mig upp för blockets finaste. Lycka!

Den fantastiska "Terra Incognita"

Säsongspremiär

2009-11-02T18:39:00.004+01:00

Igår hade jag en inofficiell smygpremiär av utesäsongen. Lite sent kan tyckas, men jag lyckades tajma utmärkt stick med ett stort, uppdämt klättersug. Planen var att i ensamhet ägna mig åt lite välbehövlig förnedring och självförakt i syfte att finna motivationen att komma igång med träningen igen. För att inte riskera att hänfalla åt softa slabbar (där en ansenlig vikt måste ses som en fördel eftersom man då står stadigt på fotstegen) så begav jag mig inte till mysiga Kjuge utan till den alltid lika branta och skräckinjagande Hultastenen. Dessutom var sannolikheten minimal att stöta på någon som kunde bevittna min förnedring, eftersom Hultastenen fortfarande inte verkar ha fallit "populationen" på läppen. Att regnet hängde lite i luften gjorde ju inte saken sämre, då lite fukt på greppen alltid är ett godtagbart alibi för en undermålig prestation.

Planen sprack direkt när jag väl på plats kunde konstatera att jag inte skulle bli ensam. Både Kristian från Malmö och Johan med vänner hade tagit sig dit för att fånga den svårflörtade "Mamma Mu". För att inte verka helt asocial hängde jag på i jakten och det kom tyvärr att bli en riktigt rolig session i trevligt sällskap. När sen sticket var perfekt och jag till slut lyckades skicka, så var ju hela dagen förstörd. Det blir aldrig som man tänkt sig...

Det var en gång för länge sen... (dagsflash utan spot)

Kristian var också riiiiiktigt nära att skicka "Mamma Mu", men nära skjuter som bekant ingen kossa. Efter att vi båda spillt ytterligare lite krut på en annan kossa ("Bo-Ko") lade vi våra sista krafter på "den där sprickan som ligger på baksidan av det lilla blocket bredvid Hultastenen". Med sittstart, definierade startgrepp (två tydliga sidotag), dubbeljam i fingerspricka (aj!), dyno till kanten och en riktigt avig mantlig så bjöd problemet på både mer motstånd och underhållning än man kunde först kunde ana. Efter många försök och en helhjärtad insats lyckades Kristian trolla sig upp för "Copperfield" med en meriterande förstabestigning. Kristian föreslog ödmjukt slashgraden 6C/7B men jag lägger utan tvekan min röst på 7B. Men så suger jag också på jam...

Förstabestigningen av "Copperfield", 6C/7B

Team Highsport

2009-10-31T18:38:00.001+01:00

Är på Bäckaskog slott med team Highsport. Hela arbetsstyrkan från Fabben verkar ha övergivit sitt levebröd för att slita på Kjuge. Idag gjorde jag och Gross “Det gåtfulla folket”. Det var gött. Ett fint problem för att vara en travers en meter över backen. En av de roligare. En massa problem klättrades till höger och vänster och det sightades massor av goa danskar, stockholmare, kalmariter och till och med nyopererade Oskar RR vågade sig ut :) Så gött!

Johan var väldigt nära att få ihop “Huggsexa”.

Kjugetur med (Lill)Erik

2009-10-28T00:06:00.001+01:00

Det börjar kännas mycket konstigt att kalla honom Lill-Erik nuförtiden. Mest kanske för att han kickar mitt ass varje gång vi är ute och klättrar :P

Hursomhelst, idag var vi ute och briljerade i den mesta och bästa skogen igen. Erik startade med att flyga av toppen på Huggsexa rakt ner på marken, bredvid paden (jag hade flyttat den i förebyggande syfte). Lite skakad reste han sig sen upp och sände! Gott jobbat, den hade han väntat länge på.

Därefter blev jag förnedrad (igen) på La Bohême så vi började jobba sittstartsmoven istället. Det är hårt och sjukt men möjligt inom ett år antagligen var slutsatsen.

Till slut ville Erik också förnedras så då gick vi och satte oss vi Imperator sittstart (eller var det def start, Erik, johan ;) hehe). Det räckte dock inte med denna förnedring utan han ville ha mer, så vi gick till Alla vill till himmelen men ingen vill dö (sittstart) och blev piskade ytterligare.

Sen var det Max och hallonpaj och sen hem. Go dag!

The secret is out :)

2009-10-26T11:38:00.002+01:00

Här kommmer en karta över områden i närheten av Kjuge. Det är John Burgess som funnit de här blocken och gjort kartan. Det är extremt (!!!) viktigt att folk förstår att det här inte är samma sak som att bouldra på Kjuge. Detta är i vissa fall accesskänsliga platser som visas på kartan och jag vill därför be alla att gå in på Johns sida och läsa hans råd angående access: Boulderhunter

Eftermiddag på Hultastenen

2009-10-22T17:40:00.001+02:00

Igår åkte jag och Tobbe ut till Hulta. Tanken var att prova formen på lite hårdare grejer. Sist jag var på Kjuge fick jag faktiskt gjort två problem jag aldrig klättrat tidigare, Eskapism och Snapphanen, men nu var det alltså dags att testa de lite hårdare grejerna.

Vi började köra på Kråkan 7C+. Ett problem som har samma sittstart som den framtida klassikern Benchmark 7B+ sittstart och den mycket framtida klassiken Bo Ko. Riktigt nice och fick ihop den ganska snabbt. Tobbe hissade den Skånska fanan och gjorde A.O.G. sittstart, trots att det bar emot ;) Starkt jobbat. Det var en tangering av hans personbästa, Ferdinand sittstart.

Efter detta kritade jag upp Benchmark 7B+ (grad 7C+ ;) ) och fick gått den efter några försök. Jag hävdar att det är Sveriges bästa boulderproblem som jag testat än så länge. Helt fantastisk sloperklättring med lite highballkänsla på toppen.

Tobbe gjorde några press på Mamma Mu 7C men vi gick ganska snabbt vidare till Högmod 7C+. Vi var båda blanka, men jag insåg det lite tidigare än vad Tobbe gjorde. Till slut satte vi oss i bilen och körde hemåt. En riktigt bra dag :)

Østmarksetra

2009-10-14T13:48:00.001+02:00

Sitter på bussen på väg hem från Oslo. Igår åkte jag ut med Øyvind till Østmarksetra. Han visade mig till ett problem han har satt upp som heter Mester Yoda 8A. En vacker, stor linje uppför en lätt överhängande häll. Värmde upp på Eggen höjre 7A och satte sen igång. I de första försöken hade jag lite problem med startmoven men så fort det löste sig och jag fått perfekt beta lyckades jag hålla ihop det hela vägen.

Efter Mester Yoda körde vi på ett projekt som kallade Eggen venstre och Øyvind var riktigt nära att få ihop det. Nästa gång man.

Karl på Eggen venstre, projekt i Østmarksetra.

Sist av allt gick vi till ett annat riktigt häftigt projekt som jag inte vet vad det kallas. Øyvinds beta innehåller ett helt fruktansvärt gastonmove till ett litet undercling för att sen stöta vidare till en bra kant. Ojojoj, 8B? Jag hittade en annan sekvens med en mycket aggressiv kneedrop och ett nyframborstat grepp men jag hade inte nypet för det den här gången. Riktigt läcker. Inga bilder tyvärr. Var för upptagen med att klättra :)

Min bicep höll ihop hela dagen och jag skickar stora tack till Anoushka, min sjukgymnast. Tillbaka till livet med klättring :)

Oslo update

2009-10-11T11:42:00.001+02:00

Här kommer lite bilder från gårdagen.

Oslo

2009-10-09T19:33:00.001+02:00

Har kommit lyckligt fram till Norges huvudstad. Imorgon ska vi klättra 300-metersleder i centrala Oslo. Nu är det mat på schemat :)

Matlagning på hög nivå!

Efter regn kommer solsken...

2009-10-06T20:00:00.006+02:00

Efter en regnig helg så bjöd måndagen på strålande friktion. Jag(Ola Olsson) hade turen att få hänga med de bästa stenletarna i Skåne, Daniel Ehmann & John Burgess. Dessa två legender hittar den ena 3-stjärniga linjen efter den andra... Dagen bjöd på 2-3 nyturer, några repetitioner av superproblem samt ett par projekt. Om ni tröttnar på Kjuge så vet ni nu vilka ni skall ringa :-)

Daniel Ehmann på en ny arete. ~6b+
Foto: Ola Olsson

John Burgess på superproblemet "Bladerunner" ~7a+
Foto: Ola Olsson

En hög, fantastisk arete (baksidan av "Bladerunner") som kräver järnpsyke, projekt...
Foto: Daniel Ehmann

2009-10-03T22:31:00.000+02:00

2009-10-03T22:28:00.000+02:00

Bicep update

2009-10-02T14:56:00.002+02:00

Ok, här kommer det. Nu har jag fått övningar från sjukgymnasten som ska göras tre gånger dagligen. Varje session tar ca en timme. Jag är mäktigt nerbruten men samtidigt motiverad som fan. Jag ska bli bäst i världen på sjukgymnastik :)

Tillbaka från doktorn.

2009-09-29T17:41:00.003+02:00

Har precis varit på sjukhuset och träffat läkare. Det är där bicep löper över främre delen av axeln som är skadat. Om jag har tur är det inte en bristning utan borde läka relativt snabbt. Antiinflammatoriskt + smärtstillande 10 dgr nu kombinerat med sjukgymnast. Awesome!

Abrupt slut på turnén

2009-09-28T18:28:00.001+02:00

Skadad igen… Doktor imorgon för att klara ut vad som händer. Hoppas det inte är allvarligt. Som vanligt är det bicep + axel som krånglar. Här är en bild i alla fall. Vi hade det gött :)

2009-09-26T12:36:00.002+02:00

Bleau 09 from David Crawley on Vimeo.

Funky Fruberget

2009-09-25T16:59:00.004+02:00

Idag var vi på fruberget med siktet inställt på soulfly. Vi såg fram emot lite brant klättring på större grepp eftersom gårdagens session på björnblocket hade lämnat våra fingertoppar i ett allt annat än önskvärt skick. Efter att fredrik visat sekvensen och jag kollat in några av kalles försök hade jag min plan klar. På mitt flashförsök lyckades jag hålla mej lugn och kunde hyffsat stabilt nå toppen. Tack vare alla kneebars kan det tilläggas.
Efter det gjorde Kalle ett bra försök och skulle precis hålla pendlen på toppslopern när jag gav honom en rejäl dab. Han klättrade till toppen men inte kosher. Dessutom fick han på samma försök tillbaks en gammal smärta i biceps, inte kul.
Efter det gick vi bort till cavemanväggen för att testa ett projekt som fredrik tidigare hade kollat in. Problemet går i ett sjutiograders överhäng och börjar ståstart från ett klockrent underkling. Första movet är ett långt drag till ett slopigt grepp från en hellhook som sitter ganska dåligt; den lossnar när man får tag i slopern. Därefter sätter man upp tån där hälen satt innan, lägger vänster häl bredvid vänster hand, gör en funky invridningmed höger tå och faller in med vänsterhanden i en liten spike som man tar som underkling. Från den gör man en desperat slap med höger till en bra list ovanför kanten. Sen gör man en avig match på krimpen och skickar höger till jug. Urtoppningen är lite läskig och mossig men lätt.
Efter att sekvensen var klar samlade jag mej för ett press. En sak som jag strävar efter när jag bouldrar är förmågan att kunna knyta ihop problem när man väl vet vad man ska göra. Allt för många gånger har jag misslyckats för att jag inte koncentrerat mej fullt på varje försök, och därigenom tröttat ut mej innan jag lyckats få till något riktigkt bra försök.
Så jag samlade mej inför första ordentliga försöket och gav allt. Det betalade sej och och jag lyckades göra förstabestigningen av Ancestors tale, 8A.

Will the real Lill-Erik, please stand up?

2009-09-25T16:46:00.005+02:00

Erik Grandelius gör FA av "Ancestors tale", 8A.

Erik skickar Borat, 7B+

Erik jobbar in moven på Rumble fish 8A+.

i Västervik.

2009-09-24T18:15:00.002+02:00

Sitter hemma hos Fredrik i Västervik och väntar på att kycklingen ska bli klar :) Riktig lyx men klätterfilm på TVn. Kom igen Nalle! Bor på Oasens klättercenter. Najs najs...

Igår var vi i Järnforsen och Lill-Erik fick gjort förstareppen av Crumble Fish. Riktigt starkt. Sen gick han och rev av Rythm i ett nafs men det får han berätta mer om själv.
Själv är jag svag men kämpar på ändå. Fingrarna blir trötta och det betyder att de blir starka ;) Resten av kroppen känns ok. Inga skador och det är skönt. Det bådar gott för hösten.

Debut

2009-09-23T09:57:00.002+02:00

Hej, det här är mitt debutinlägg. Om vi överhuvudtaget ska ha något intressant att skriva om i framtiden måste vi dra och klättra nu, så hej då.

Back on the road...

2009-09-23T09:46:00.002+02:00

Jag och Lill-Erik är på roadtrip. Bara detta borde vara nog att få en hel del folk att skaka på huvudet men det gör inget. Vi är på väg i alla fall. Vi skulle till Västervik igår men kom bara till Kristianstad. Det var i och för sig inte illa eftersom vi kunde våldgästa Frapp och Tina. Tack så jättemkt för tak och trevligt snack. I en liten håla i Skåne försökte Erik hustla en man från Hörby på 200 spänn men det slutade med att jag fick lägga ut pengarna. Det blir aldrig tråkigt i det här sällskapet. Snart ska vi säkert klättra också. Det gläder jag mig till :)

Ny blog!

2009-09-21T14:18:00.001+02:00

Känner mig tvungen att promota denna fantastiska skapelse! Mina damer och herrar, möt David Sjökvist: http://varmlandsmaskinen.blogspot.com/

Aj...

2009-09-20T08:42:00.002+02:00

Sitter i Åhus. Jag är helt förstörd. Träningsvärk i precis varenda liten del av kroppen. Ska ut idag igen och kan inte riktigt förstå hur det ska gå till. För att sammanfatta gårdagen så kan jag konstatera att samtliga problem på Kjuge blivit mycket hårdare. Antingen det eller så har jag blivit 1,5 siffergrad svagare :) Jag gick a muerte på 6B igår. "Trots" har aldrig varit så hemsk! Jag är glad att jag knappt kunde lätta från backen på problem som Caspersens och Högmod. Vem vet vad som kunde hänt om jag kommit för högt upp...

IT'S ON!!!!! LET THE MADNESS BEGIN...........

2009-09-19T00:59:00.002+02:00

The season shifts into high gear tomorrow as we get the first "real" stick of the season. IT'S ON! Kjuge massif, Hulta , where-ever...... Let us know what you've done, with who and all the craic that goes down. Am heading out tomorrow with a posse of beasts ready to rampage. The film will be rollin ......so brush your hair and beware.

tillbaka från mallorca.

2009-09-12T17:52:00.001+02:00

ojojoj… två veckor på Cala Varques. A muerte psicobloc hela tiden blandat med otroliga människor. så inspirerande för den nya säsongen. har byggt upp en del uthållighet som jag verkligen kommer behöva. känns helt sjukt att vara hemma igen. det kommer börja skrivas en hel del i bloggen igen inom kort nu. det är så det är är, självdö och återuppstå :)

Pre-season warm-up

2009-08-29T11:41:00.000+02:00

Ola Olsson on Grov groove Kjugekull from David Crawley on Vimeo.

Odense Packing CREW levererar igen!

2009-08-25T22:50:00.003+02:00

Allas vårt Packing CREW har gjort det de gör bäst, än en gång. Här är resultatet från deras resa till Magic Wood. Högerklicka på länken och välj spara som... Länk

Petzl Bus has landed!

2009-08-11T21:08:00.002+02:00

Philippe Ribiere of the Petzl team has arrived in Kjuge for a fifteen day stay. Read more about his exciting and impressive adventure tour of Europe. Check it out online OR pack some sandwitches and myga-medel (avoid myg-medel sandwitches) and throw your pad in your volvo to share in his time here.

www.evolution-tour.com

Trevlig Midsommar till alla!

2009-06-17T20:21:00.001+02:00

Lite aktivitet

2009-06-13T12:45:00.001+02:00

Jag kan enkelt konstatera att det är lite aktivitet i bloggen nu. Jag kommer behöva ta en mindre paus från klättringen i sommar. Min kropp har tagit en del småstryk och den nya planen är att jag ska vila mig i form, toppform ;)

Klättra hårt allihop!

Kalle.

the boi is back in town…

2009-06-10T13:44:00.001+02:00

Tillbaka alltså… För mycket har hänt för att det ska kunna sammanfattas. Massor med klättring med massor av människor. För att fånga lite av stämningen kommer ett litet videoklipp här. Men det var egentligen mest en sportklätterresa. För mig fungerade det som träning för mitt huvud. Tempoväxling, höjd, greppavslappning, you name it, i trained it. Har fotat riktigt mycket. Kommer att lägga upp bilder löpande från turen. Viktigast av allt, jag har haft det bra.

Thanks to Isa, José and Carlito for taking care of me! I know you don’t want to but soon a muerte in Sweden :)

Malaga

2009-06-01T10:13:00.002+02:00

Sitter i Carlitos lagenhet i centrala Malaga. Har sovit typ 10 timmar (sjukt mycket for mig) och snart ar det dags for kaffe. De senaste tva natterna har jag inte sovit mycket och det var riktigt skont att sova ut.

Psicobloc i Odense blev riktigt bra!Det slutade med att Soren Andersen var ensm om att toppa ut finalleden och manga foll pa vag till sista greppet. Gotta keep the crowd happy :)

Igar akte jag och Carlite ut till Rosario och klattrade "latta" leder. Det slutade med att jag fick ga crazy a muerte pa 7a+... Inte optimalt men jag tog mig upp i alla fall :)

Idag blir det brant. Vi aker till sector Chilam och moter Jose. A MUERTE BIIICHOOO!!!

Tältrekord vid Bohusstugan???

2009-05-30T23:37:00.006+02:00

Bohus fick ett rejält besök under Kristi himmelsfärdshelgen, 34 st tält som mest. Som vanlig var skåningarna starkt representerade med klättrare från Malmö, Lund, Kristianstad & Helsingborg. Tack alla för en trevlig helg...

Tältrekord??? Foto: Ola Olsson

En rippad Mr Crawley placerar en Camalot #2 på Mallorol

Foto: Ola Olsson

Odense DWS

2009-05-30T06:42:00.002+02:00

Jag har problem att bara røra mig idag. Hela kroppen ær sønderbrænd av solen från igår samt att varenda muskel i hela øverkroppen værker av træningsværk. Klockan ær kvart i sju på morgonen och jag vaknade av att det gjorde ont nær jag rørde mig. Vi byggde hela dagen igår och jag tror att det kommer bli en riktigt fet tævling. Jag ær nøjd med lederna.
Bilder och filmer kommer!

Ny film från OPC

2009-05-26T15:44:00.004+02:00

Odense Packing CREW levererar igen! Fantastisk film!!!

Ladda ner den här!

Stapelbäddsparken

2009-05-25T22:37:00.001+02:00

Jag har nu officiellt ändrat uppfattning om Stapelbäddsparkens block. De är riktigt goa och det är ett väldigt bra komplement till Kjuge när man inte hinner. Lyckades dra ihop en riktigt go gäng idag; Gudde, Harald, Samuel, Fajer med flera med flera. Det var som back in the days, om man bortser från att alla fick ont nånstans. Age can be cruel i guess ;)

Fick till två nya problem i parken:

Pengar är papper och Skuffla!

Båda är totala klassiker och längtar efter bestigningar :)

House for sale!!!!!!! ten minutes from Kjuge!

2009-05-25T22:32:00.001+02:00

Check out on Blocket. Posted on 21st May Skånes Viby.

Ny plan

2009-05-24T08:46:00.002+02:00

Kalymnos är ute ur frågan. Ny plan: Softa med slackline och kaffe i sommarstugan ett par dagar, kaffe i Lund ett par dagar, bygga Odense DWS och titta på tävlingen, därefter 10 dagar i trakten runt Sevilla, Spanien. A muerte!

Bilder från Påsken

2009-05-21T09:06:00.001+02:00

Ali kämpar sig uppför Huggsexa 7C(+?)

Mantling på Fubbick i solsken, inte alltid optimalt ;)

Down south

2009-05-20T15:00:00.001+02:00

Sveriges Jamaica, Lunds Trenchtown, Västers Studio One… Det är sjukt varmt! Lajfstajl! Sommaren slår till igen, för tidigt igen ;)

Jag har varit sjuk och återhämtat mig, jag har planerat typ 5 resor och ångrat mig, vill vara hemma några dagar. Problemet är att det finns absolut ingen som helst klättring här…

Slackline, i guess….

Malmö Boulder 09 Comp

2009-05-17T20:07:00.005+02:00

Rockin up to the Blox today i was met with a very well organised event. Saturday got rained off, as is the risk when putting on any outdoor gig. But that didn't stop the crew,climbers or public from returning for the juicing session that was to come. The whole thing had a kinda "Festival" feeling complete with DJ ROB LOVE blastin out his mix of Soul funkin-Hip hoppin rock poppin grooves. Here's a wee film of what went down!

Sanne won the ladies and Blixten took the victory with the lads.

Inget ljus…

2009-05-16T09:46:00.002+02:00

Har mycket svårt att se ljuset i änden av tunneln nu. Två dagar jobb kvar och det känns som om det aldrig kommer ta slut… Helt sjukt. Sitter och dricker kaffe och äter ballerinakex och önskar att det var måndag. Drar nog till Kalymnos på onsdag. Det blir najs! Är borta en vecka och sen kommer jag hem och åker direkt till Odense, Danmark för att bygga en DWS-tävling. Det blir nog också riktigt bra. Tävlingen är den 30e maj för alla som är sugna.

Eftersom det är sjuk brist på klättring nu skickar jag med en liten go film från Granitgrottan. Hoppas den kan roa någon i alla fall. Ledsen att ni måste vrida på huvudet för att kunna njuta fullt av den. Det är en världslig sak.

Projektet i Granitgrottan

2009-05-14T11:16:00.003+02:00

Jobbade i tre dagar på den här rackaren. Riktigt häftigt teknisk powersekvens. Fantastisk klättring och ett riktigt workoutpass. Idag är jag helt förstörd i kroppen. Det är en mycket kort led men den är mycket hårdare än många av de boulders jag gjort på sistone. Känns bra men frustrerande med ännu ett projekt. Har projekt i varje del av landet nu känns det som. Faller precis i slutet på leden här :( Nästa gång...

Sitter hos Gross i Göteborg och slickar mina sår...

Lajfstajl i Granitogrotta

2009-05-12T13:02:00.006+02:00

Sitter i solen på verandan 200 meter från Granitogrotta, fantastiskt! Jensa sitter och för sitt krig mot världen via telefon nu när jag har stulit hans internetuppkoppling och ser också ut att njuta av tillvaron.

Igår var det a muerte på ett FA projekt i grottan, har gjort alla moven och nu handlar det bara om att sätta ihop den. Riktigt mäktig, och hård... Jensa har redan graderat ner den till 8b+, och för att säga det med hans ord: "Jag ser här nere från marken att greppen är så stora att det aldrig kan vara 8c! Möjligvis i Stockholm..."

Jensa körde på Mad Rocker och slet minst lika hårt. Idag är vi två vrak. Imorse tittade vi bara på varandra och båda utbrast: "eftermiddagssession?". Ingen var särskilt taggad att köra alpinstart som igår. Håll tummarna för oss! I'll be in touch...

En Studie i Stick...

2009-05-10T23:19:00.006+02:00

Vart i Kjuge i dag och hör och häpna men skogarna genljöd av utrop av ilska och glädje när stordåd presterades denna ljumma vårdag då det befästes att illusionen som kallas för stick enkom är en fråga om form och vilja...

Stordåden denna dag stod Luleås och numera Malmös alldeles eget norrländska stjärnskott Sanne Lundberg för. Efter att ha varit skadad hela vintern, är hon nu tillbaka starkare än en muterad bäver, och idag lyckades hon med att med två mummifierade fingrar ifrån Moby Dick sätta personbästa på Kjuge genom att briljera upp för Stearin 7B med en ny och innovativ tvåtusentalsbeta...
Stort Grattis vännen! Moby Dick ryker nästa gång ;-)

Andra problem som klättrades på var Motorsågsmuskler, Gladiator och Marionett. Inget av problemen kändes för halkigt för att göras och det kan med gott hjärta konstateras att Kjuge, i all sin gröna prakt, ännu i allra högsta grad är tämligen klätterbart :-)

Franz-Jaeger 8A, Wallenberg mansion

2009-05-08T09:30:00.001+02:00

Foto: John Påhlman

Notera fingerjam med vänster hand på första bilden. Aj…

Wallenberg mansion

2009-05-07T12:03:00.002+02:00

Gårdagen började fruktansvärt dåligt med förseningar, städning och tjafs. Allt bara för att snabbt bytas ut mot total misär när jag äntligen stod framför Specialized 7C(+?). Jag, Peter Bosma och John Påhlman gjorde vårt bästa och till slut kom Peter upp men det var också det enda som egentligen hände.
Jag var helt knäckt på mig själv och kände nästan för att lägga ner klättring totalt men istället åkte vi ut till Wallenbergs herrgård för att känna på Franz-Jaeger. Vi blev snabbt taggade och efter intensivt betaletande hittade jag en sekvens med ett e-v-i-l fingerjam som fungerade bra för mig. Så bra att jag flög av sista movet... Damn. Blev uppeppad av Peter och John och gick på igen. Tusen försök senare hade jag fortfarande inte fått det att fungera och jag började analysera jammet. Försöket efter funkade allt perfekt och jag fick äntligen gjort den.
Vet inte vad graden står i men för mig kändes det som en klockren 8A. Väldigt tekniskt och samtidigt mycket kraftfull. Som så ofta måste man ha alla marginaler på sin sida annars åker man av, när som helst på problemet.
Idag känner jag mig helt sjukt sliten i hela kroppen men kan konstatera att den stora segern igår var att min bicep fungerar igen. Snart är det a muerte igen, var så säker!
Stay tuned för bilder på gårdagens session.

Kullenkänsla på Kjuge... (Premiärblog av Ola Olsson)

2009-05-04T20:18:00.003+02:00

För ett par helger sedan var Jönköpingsklättrarna Hampus Pakkala-Räf & Patrick Olander nere och slet hud på Kjuge. Efter en lördag bestående av klättring, vin & guitarhero gav vi oss av till Hultastenen som fick några klassiska bestigningar (Illviljan & Döderhultaren) och en hel del försök & fall på Mamma Mu. Döderhultaren hade fått nog av bestigningar och valde att släppa taget om start-underclings-crimpen, nu är cruxet att lyfta o göra första movet (ca ett + hårdare). Påverkar kanske dom hårdare linjerna också nu när man får bränna en del pulver på starten...
Denna söndagen (3 Maj) var det ganska folktomt på Kjuge (förutom pensionärernas femkamp) och jag fick lite vinterkänsla då det oftast är tomt mellan blocken. Den där vinterkänslan försvann ganska snabbt... Lisa lyckades sända "Barbara Bush", ett superproblem på stora grepp och jag sände det bortglömda problemet "Frustück" och höll på att få en 50-60 kg sten över mig. Toppen på "Frustück" är nu ett minne blott (vi bände bort blocket med en stålborste innan någon olycka inträffar) men det påverkar inte graden eller några andra problem.

Dessa händelser + den numera svikande friktionen kan jag bara tolka på ett sätt, repsäsongen har börjat och Kullen kallar på mig...